Finally!

Vet ni vad? Idag på musiken fick vi reda på att vi ska börja på ett nytt arbetsområde. Vi skjuter upp provet några veckor för att istället få göra egna musikvideor. Ja, ni hörde rätt - musikvideor! Fattar ni hur glad jag blev? Det är precis sånt jag vill hålla på med när jag blir stor. Skulle jag få filma dokumentärer, göra musikvideor, spela in serier, sätta ihop klipp, lägga till musik och regissera filmer och få kalla det mitt jobb skulle jag vara den lyckligaste människan på jorden. Det är ungefär som att ge pyromaner betalt för att bränna ner skolor eller att be godisälskare smaka nya godissortet mot pengar. Absolutly perfect!

Det som inte är lika roligt är att vi ska ha "läxförhör" på SO:n på fredag. Det, må jag säga, är det största, mest komplicerade läxförhör jag någonsin sett! Jag skulle kalla det för ett prov, ty det är många frågor och mycket att plugga in. Om man inte är ett stor fan av geografi, Nord- och Östeuropa och redan vet vad alla öar, hav och stora städer heter, förstås. Och när jag ändå är igång att klaga på skolan kan jag passa på att berätta vilka kålhuvuden det finns som sätter två bommar för ingången till skolan så att man inte kommer förbi med cyklarna. Anledningen: En kille sprang in i en lastbil som körde på skolan och bröt näsbenet och fick hjärnskakning. Nej, det var inte lastbilen som körde på honom, utan killen sprang efter lastbilen som stannade, vilket inte killen gjorde.
Men hallå vad tänker ni mer, era ärthjärnor? Om ni nu inte vill att lastbilar ska köra på skolgården räcker det väl med en bom, eller kanske stolpar i marken. Eller är ni rädda för att elever ska springa in i cyklar också? Ja, så kanske det är, för det är nästan omöjligt att komma förbi även med cykel. Man får pressa sig igenom mellan bommen och staketet där det finns 20 cm mellanrum. Kunde dom inte lämnat en halvmeter emellan i alla fall? Jag slår vad om att inga lastbilar kommer igenom då. Eller jag lovar att dom inte gör det. Någon måste haft en dålig dag på jobbet när han eller hon bestämde detta...

Nog om det.
Senare ska jag iväg på årsmöte på klubben. Ett pris ska delas ut till en tjej och en kille. Vet inte riktig vad det står för, men det var något fredspris som döpts efter någon "legend" (skulle man väl kunna kalla det) som spelat i Kvarnby.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0