Vilket härligt väder det har varit idag! Helt sanslöst underbart! Fler sånna här dagar tack! Tänker tillbaka lite på dom dagar man satt och svor över regn och rusk och kyla och längtade bort till våriga, soliga dagar som idag. Lite "in your face" på mig själv där, när jag gick runt och var förtvivlad över äckel-päckelväder. You should see me now, BIATCH!

Tyvärr börjar denna underbara dag lida mot sitt slut. But wait. This is not the end. It's not even the beginning of the end. In fact, it's just the end of the beginning. Dessa smarta ord kan jag inte minnas vem det är som diktat. Allt jag vet är att dom passade väldigt bra in i just detta inlägget. Jag menar, det är snart slut på denna dagen, men denna dagen är bara början på en låång och härligt vår och sommar! (Pluspoäng för att vara poetisk och ovanligt positiv?!?!) Egentligen har jag gjort väldigt väldigt lite idag. Jag gick upp tio (egentligen nio, och tro mig - det kändes!) och åkte iväg vid halv tolv för att spela mach. Det var träningsmatch mot Helsingborg, i Helsingborg, och med resa tur och retur, match och all dötid innan och efter tog hela kalaset närmare sex timmar. Med tanke på att jag bara stod ena halvleken så känns det som om denna dagen bara flugit iväg. VART TOG TIDEN VÄGEN, LIKSOM?! Men än är den inte slut, då en fågel viskat i mitt öra att det är våffeldagen idag. En annan fågel (min mamma-fågel) har viskat att det ska firas med något så överraskande som VÅFFLOR! Hon sa att det skulle bli ikväll, och jag tror bestämt att när klockan är halv åtta så kan man kalla det för kväll, så nu ska jag ner och se hur det går med de frasiga små underverken.


Det är inga våfflor, jag vet. Men däremot är det rosa amerikanska pannkakor, ifall någon mot förmodan skulle missat det. Sånna tyckte jag att jag skulle ha med mig när jag åkte till Bakken med ett gäng kompisar i somras. Gyllene tider det, alltså...